Sluta bråka med verkligheten

Sluta bråka och kämpa emot verkligheten- den är som den är.

Verkligheten är fylld av sorg, ilska, frustration, kärlek, lycka, tacksamhet och ångest. Den är stressande och rogivande.

Den byggs upp av olika komponenter som alla har en roll.

Alla upplevelser och känslor ger dig vägledning i livet.

Livets villkor.

För att känna glädje, behöver du veta sorg och ilska.

För att veta att du lever, behöver du lära känna döden.

För att känna lugnet infinna sig, behöver du ha upplevt stressens fruktansvärda klor.

Inga nya tankar dock. Det har diskuterats och filosoferats kring hur man ska hantera livet i hundra år. Säkert längre.

Men du kanske har glömt, mitt i ditt vardagliga race mot helgen.

Att allt i livet är perioder. Inget är bestående, vilket både är ett glädjebesked men samtidigt betungande.

Det jag lärt mig genom livets upp- och nedgångar är att det är lika bra att finna någon form av acceptans till livets villkor.

En acceptans även när det inte är som du vill att det ska vara.

För i den acceptansen, finns en behaglig upplevelse av tacksamhet för det man har och det man inte har just nu är kanske något man erhåller framöver. Acceptans är inte att sluta utvecklas, sluta försöka eller att känna sig som ett offer av allt som händer en. Det är att förstå att det kanske är nödvändigt för att något annat ska kunna finnas. Släppa på motståndet. Bjuda in, för att ta kontroll.

Kanske kan du reflektera kring vad du vill ha mer av, och testa dig fram hur du kan få det. Eftersom allt är föränderligt.

Livet är inte skyldig dig något. Tänk vad mycket plus du faktiskt har i livet om man tänker så! Allt det du älskar med ditt liv, är plus i kanten!

Det är genom att våga reflektera, filosofera och drömma som du tar dig ur stressens klor.

Jag anser att det är där det börjar- din väg mot återhämtning på riktigt.

Tänk dig att du försöker lära dig simma. Du sprattlar och sprattlar. Slutar du sprattla känns det som att du kommer sjunka. När det faktiskt är det du behöver göra, sluta sprattla, för att kunna flyta. Ta ett djupt andetag, slappna av och våga känna tillit till att vattnet ska bära upp dig. Stress under lång tid försätter dig i ständig känsla av att inte ha kontroll. Att bara överleva. Stress gör att du tror att du är låst. Fast. Att det inte finns en väg ut. För stress ger dig tunnelseende.

Existentiella livsfrågor kan få dig att öppna upp för att se helheten, att ge utrymme för hur stort livet är. Det är terapeutiskt. Det är existentiell hälsa.

Din väg mot ditt autentiska jag. Det du verkligen mår bra av. Du tystar det meningslösa bruset utifrån. Och höjer din egna. Skruvar upp volymen igen på rösten som du tystat för att orka med allt det du inte vill. Rösten som svagt hoppas på en förändring men som förlorar varje gång du säger ja fast du vill säga nej. När du har mål i livet som egentligen inte tillhör dig. När du värderar saker i ditt liv som inte resonerar med dig egentligen. När du gör allt rätt men det känns ändå fel.

Sluta sprattla.

Stanna upp. Se dig omkring. Där du är, är där du ska vara. Du är framme. Du är okej.

Så hur blir du sams med verkligheten?

Sluta försöka lösa ditt liv som ett problem. Den känsla du har är en reaktion på något. Tacka den och förstå den.

Stormar det för dig just nu?

Om du tycker det är svårt att orientera dig i vardagsstressen just nu och att sluta sprattla runt. Om du vill att dina val ska reflekteras av din längtan efter en vardag du väljer.. istället för att varje val du gör baseras på stress, trötthet och att prioritera bort dina behov för att allt bara ska gå ihop. Har du kommit rätt.

Börja här nedan:

Börja här

Kram,

Julia